Människans uppväxtvillkor

Mer specifik om: Internalisering, spegelneuroner och barns uppväxtvillkor

Socio-kulturell påverkan där spegelneuroner och internaliseringsprocesser utgör inputs kanaler är ofta avgörande för barns uppväxt. Denna fråga är ytterst komplex och många olika synpunkter och perspektiv finns.

Diskuterar alltså nedan enbart utifrån det vetenskapsparadigm jag representerar för att försöka att ytterligare om möjligt tydliggöra mitt argument. Detta även om kanske inte insändarsidan är ett effektivt forum för ingående vetenskaplig diskussion.

Inom vetenskapen arbetar vi med olika grad av kunskapsrelaterade sannolikheter och inte exakt kunskap. Detta eftersom vår samlade kunskap om människan och hennes mångfaceterade komplexitet inte ännu är väl förstådd. Det mesta – även ytterst viktiga ”saker” – är oerhört komplexa och inte väl förstådda, så därför finns det sällan tillfredsställande empiriska studier på området/frågeställningen, vilket gör att vi inte kan enbart passera vår aktuella kunskap på frånvaron av studier utan väga olika grad av sammanvägning av teoretisk och empirisk kunskap.

Inom t.ex. ADHD-problematiken, som jag fokuserar på bl.a. via ADHDfonden.se, så saknas avgörande verklighetsbaserade studier av flera skäl där verklighetens biopsykosociala-kulturella individvarierande komplexitet inte kan metodologisk hanteras. Men här väger många av oss forskare också inte profitintressens direkt och indirekta inflytande även på olika socio-politiska maktcentra. Tyvärr vägs inte här tillräckligt internaliseringsprincipens betydelse för utveckling av ADHD! Möjliggörande att läkemedelsindustrin kan fortsätta – se min tidigare insändare om ”Dödlig psykiatri ..” .

Samtidigt så, när det gäller barns uppväxtförhållanden så kan vi genom att samordna de studier som finns av relevans med den biopsykosociala-kulturella kunskapsutvecklingen utveckla generella och ibland mer specifika argument baserade på evolutionens utveckling av hjärnan och hur genes från början hårda styrning av organismer successivt utvecklas mot mer flexibel utveckling hos däggdjuren och människan, där människans hjärna består av pålagringar genom årmiljonerna – reptil, däggdjurs- (Limbiska systemet som hanterar framförallt emotioner och förkognitiva minneskluster) och slutligen sista århundratusenden den mänskliga delen av vår hjärna.

Här spelar spegelneuroner och internaliseringsprocesser avgörande betydelse för den allt mer hjälplöse nyfödde – allt från gässlingens överlevnad genom prägling, elefantkalvens användning av snabeln och människobarnets överlevnad. Här är det i princip den socio-kulturella-politiska internalisering som förser barnet med grundläggande beteende förutsättning, inklusive attityder och värderingar som är avgörande plattform för ett barns utveckling. Detta förstod man för tusentals år, t.ex. i Sparta där, även då extrem extremism rådde, man ”präglade” barn till krigsmaskiner för att ta ett oerhört dramatiskt exempel där lika väl motsatsen råder, alltså humanism och kärlek som plattform för barns utveckling.

Men, vad jag menar är att vi bör väga in den grundläggande betydelse som internaliseringsprocessen och uppväxtvillkor har för barns utvecklingsmöjligheter överhuvudtaget när vi diskuterar olika barns uppväxtmiljöer.

Sammanfattning; Nya kunskaper visar att vi har spegelneuroner i vår hjärna som via internaliseringsprincipen utgör inkörsport för socio-kulturella-politiska processer inklusive profitintressens mer eller mindre ”synliga” manipulationer. Denna process är företrädesvis automatiskt, omedveten och bearbetas inom s.k. limbiska systemet (som är däggdjursdelen av vår hjärna). I Wikipedia beskrivs detta i termer av ”Internalisering är införlivning av andras tankar, värderingar och reaktionssätt i den egna personen … t.ex. kan samhällsnormer som könsroller internaliseras som en del av ens egen personlighet eller identitet, och vid en situation med en stark maktutövare över en … .. vid våld i nära relationer, kan den dominerande personens motiv och mål tas över och internaliseras som ens egna motiv och mål” https://sv.wikipedia.org/wiki/Internalisering.  Detta är en uppfattning som vinner ökat stöd inom humanvetenskaperna även om mycket empiriska studier inte gjorts enligt ovan, vilket betyder att vi inom överskådlig tid inte kan enbart bygga på studier, eftersom nödvändiga sådana inte har genomförts – diskuterar detta mer ingående på t.ex. www.stressmedcenter.com