OBS pågående arbetande text …
“Mamma jobbar” uttalar blöjbarnet på ostadiga ben tydligt med sökande allvarlig blick … ett minne jag har från en gång jag hämtade eget barnbarn som på stadiga ben lämnade aktiviteter med kompisarna och sprang mig till mötes. Kanske var “jobbar” det andra oret barnet lärt sig?
Även om barn alltid är hjälplösa och utlämnade i början av sina liv till sina nära, något som skiljer människobarnet från (de flesta) övriga födslar under evolutionens utveckling, så är omvårdandet inbyggt givet inte olika former av störningar hindrar evolutionens normalförlopp. Samtidigt ser/vet/… vi att alla barn från ej den start i livet som avgörande behövs för konstruktiv utveckling. En utveckling som mer och mer styrs av vår teknologiska utveckling trots att vi människor och våra hjärnor knappast förändrat substantiellt sista 2-3 hundra tusen åren. Alltså har en nyfödd i dag helt andra livsvillkor/betingelser än de som föds för 100 år sedan. Skyddas mer i dag från t.ex. sjukdomar men kanske inte alltid omvårdnadsmässigt med kärlek och närhet/värme. Att nyföda har bokstavligt utsatts känner vi till, något som sker fortfarande men troligen i mindre omfattning.
Men vi kan fundera om inte det blivit ett ökande biopsykosocialt-kulturellt teknologiskt relaterat problem där barns (och även vuxenrelationer påverkas som indirekt påverkar barnen också) plats begränsas mer och mer när sociala medierelationer och medienärvaro skapar mer och mer overklig familjerelationsfrånvaro.
Två som jobbat intensivt med barns utsatthet är René Spitz som präglade begreppet modersdeprivation (https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=Ren%C3%A9%20Spitz) och John Bowlby med sin anknytningsteori (http://www.mfof.se/Publikationer/MIA-Info/Nr1_2013/Anknytning/) som på 1940-talet grundlade grundläggande hälsoperspektiv för barnets start i livet. På den tiden var dominerande fokus modern och problem som hindrade kärleksfullt omvårdnad medan i vi idag mer ser utifrån hela familjen och närmiljöns kulturella förutsättningar där verklig social närvaro/relationer lyser mer och mer med sin frånvaro i ökad grad där även uppenbarligen externa profitkrafter – som inte ser till hälsoutvecklingen – driver på utan att vi vuxna, experter eller ej, inser att miljöförstörelsen också innefattar inre psykofysiologiska miljöers utveckling hos människan. Något som vi börjar förstå mer och mer utgör en källa för utveckling av kroppsliga och mentala sjukdomar samtidigt som vår kunskap om hur vi förebygger och behandlar dem är bristfällig liksom den svenska hälso- och sjukvården sviktar på flera sätt (diskuterar detta å annan plats)
På svensk TV visades för en tid sedan utlämnade rumänska barnhemsbarn som skakade desperat eller apatiskt galler – barnhagesgaller och vi inser att dessa utsatta barns PTSD (Post Traumatiska Stress Disorders) skadat dem för livet som inte kan reparerats. Oetiska experiment med Rhesusap nyfödda visar tydlig vilken katastrof som frånvaro av mänsklig värme och kärlek leder till.
Allt är vanligen inte svart eller vitt. Detta gäller verkligen uttryck för utveckling av olika former av kroppsliga och mentala dysfunktioner och problem där dels mer objektiva uttryck är allt från övertydliga (som rumänska daghemsbarn) till frånvaro av yttre reaktioner och dels själva inre sårbarhet/känslighet varierar varierande mellan och inom individer över situationer och tid.
PTSD (se ovan) är ett begrepp som nu utvecklas mera och i princip omdefinieras och avser traumatiska verkliga och/eller mentalt konstruerade upplevelser. Svårt att se att speciellt barns- och vuxnas mentala ohälsa kan uppstå utan PTSD-liknande upplevelse minnen även om dessa inte är medvetet ihågkomna! PTSD eller ej, barn uppväxtvillkor avgör förutsättningarna för livskvalitet och hälsa resten av livet!
OBS jag diskuterar ej åtgärdsprogram för att hantera högkänslighet på ett för alla konstruktivt sätt utan enbart förebygga och utifrån ett kulturmedicinska sociala och teknologiska utvecklingsperspektiv. Åtgärdsprogram diskuterar jag på andra hemsidor/flikar, där jag nu också avser att återaktivera ADHDfonden.se.
Sammanfattning: Med ovan vill jag uppmuntra oss till att kritiskt granska hur vi skapar bästa möjliga förutsättning för kommande generationer i ljuset av tidigare kunskaper och försöka att i tid ära av våra misstag för att skapa bästa möjliga förutsättningar att hantera en alltmer komplex framtid! Bästa sättet att påverka framtidens hälsa är genom att förebygga och vi börjar nu på inse och anse att det jag ovan diskuterar har hög relevans för detta!
Några ledande svenska psykiatriker har mycket relevanta synpunkter/argument om olika former av PTSD-relaterade ”uttryck”:
Med här fokus på högkänsliga personer och även kreativitet
Högkänsliga personer – en viktig personlighetstyp i gruppen – Malou Efter tio (TV4) https://www.youtube.com/watch?v=-LC-aCjs32M
Simon Kyaga Läkare förbryllas – Varför får allt fler adhd-diagnos? – Nyhetsmorgon (TV4) -> https://www.youtube.com/watch?v=QADWQzbo9a0
https://www.tv4play.se/program/malou-efter-tio/11981752
https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon/11977656
Nedan skall bearbetas mera!
https://en.wikibooks.org/wiki/Applied_History_of_Psychology/Attachment
https://www.simplypsychology.org/attachment.html
Psykologiska experiment: https://larare.at/psykologi/moment/psykologiska_experiment.html
2019-05-04 BvS