Besserwissrar och vi övriga?

OBS varning för dyslexi!
OBS Akademiker alla kategorier: Längst ner kommer jag att diskutera “risk för akademisk inavels confirmation bias (och intellektuell vänskapskorruption inom och mellan olika paradigm nivåer) är en vanlig företeelse – inte ofta “sopat framför paradimdörren”?

Ordspråk: Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga? https://sv.bibelsite.com/matthew/7-3.htm Man behöver inte vara kristen/religiös/troende för att uppskatta ovan .. eller?

Inte är väl du en Besserwisser? Ofta ser vi inte oss på detta sätt medan andra kan göra det – inte säger något ”för det lönar sig inte” eller för man faktiskt tror personen VET …
Jag slipper inte själv undan nedan utan vidare och kanske inte du heller om du tänker efter före?

Utifrån mitt vetenskapsteori/paradigm – huvudsakligen kritisk rationalism, http://www.thephilosophynet.com/popper.htmhttps://en.wikipedia.org/wiki/Popper%27s_three_worlds – har ingen av oss tillgång till absolut kunskap eftersom det inte existerar. Samtidigt så har vi personligen bildat oss en uppfattning utifrån existerande paradigm https://sv.wikipedia.org/wiki/Thomas_Kuhn) eller skapar egen och försöker falsifiera det. Men det är den individuella uppfattning av paradigmet som den enskilde individen, forskare eller ej, representerar – inseende att den egna kunskapen inte är absolut utan olika grad av ”säkerhetsbaserad”.

Besserwissrar finns det överallt inom alla yrken och aktiviteter – en del fattar inte att andra ser dem som så och andra bryr sig inte ….

Vi kan skilja mellan specialister och generalister inom olika vetenskaps som inte insett att vi alla utgår ifrån bristfällig kunskap MEN samtidigt måste kunna ödmjuk använda den. Lätt framstå som Besserwisser om man är intensiv och angelägen att sprida info …

Vi har många former av amatörer som är välmenande men inser inte sida egna begränsningar, vilket kan få förödande konsekvenser och vi har skurkar som utnyttjar människors godtrogenhet. Vi har de som desperat måste duga = vara bäst är ett vanligen icke medvetet tvångskrav som, om det inte uppfylls av omgivningens applåder, blir en katastrof för ens personlighet! Inte sällan är det förknippat med mycket tidig initierad PTSD när hjärnan ännu inte utvecklats. Vi har alla möjliga och omöjliga varianter där vi nu börjar på att omdefiniera PTSD (med på annat håll om detta).

Som jag alltså ser det så kan vi indela Besserwissrar i olika under grupper:

  1. Naiva välmenande Besserwissrar som inte fattat att det de tro inte är verkligheten. Confirmation bias (https://en.wikipedia.org/wiki/Confirmation_bias) i olika varianter. Tyvärr tror en del på dessa, vilket kan få allt från positiva till katastrofala effekter om det rör hälsa och sjukdomar!
  2. Skurk besserwissrar som vet att det inte vet men utnyttjar människors lättrogenhet för egen vinning skull. Behöver ej vara pengar som ”sol-och-vårare” eller … utan helt enkelt för att duga om man har ett dåligt självförtroende – som man inte inser … många andra varianter också ..
  3. Missförstådda Besserwissrar är det som beter sig som de vet allt men inte inser det och uppfattas som Besserwissrar. Speciellt om man har dåligt självförtroende men har t.ex. samma paradigm som jag – som alltså också hör hit. Jag inser fört på sista tiden att jag faktiskt uppfattas som en Besserwisser, men inser jag inte har all eller mycket kunskap utan hela tiden begränsad som jag försöker vidareutveckla – både som specialist och generalist men också som privatperson! Skickliga artister/prestationsidrott/.. beter sig ofta som de är perfekta i sina framträdanden annars kanske de gör sämre framträdanden men vet att de med mera träning kan förbättra … något som är svårt att lära sig om man t.ex. som jag som pianist hade mycket lågt självförtroende – allt jag gjorde var inte bra nog! Som forskare har jag haft lättare att komma runt detta genom just kritisk rationalism tänkande …
  4. Sen har vi naturligtvis Politiska Buffel Skurk Besserwisser beteenden som trumfierar inte sällan i maktpositioner … något som Neal Postman förutsätt kan krossa demokratier med demokratiska princip genom att manipulera (kan kallas för nudging ibland) … fördummningsprocesser som riktar sig till mäniskan däggdjurshjärna (limbiska systemet) – komplext evolutionärt som jag i detalj diskuterar på … länk kommer.
  5.  Kanske Trumpna presidenter skulle ha en egen rubrik. Problemet är som jag ser det inte “man skall inte ta honom på allvar” utan fråga sig vilka/hur många/… tar honom på allvar? Verkar vara hur urdumma uttalanden som helst görs (för att dölja egna tidigare misstag) och då blir huvudfrågan inte bara hur kan sådana zyxq är kan väljas utan också hur blir människor i demokratier så genom manipulerade att de uppenbarligen hur genomskinliga saker som helst? På annat håll diskuterar jag “Automatiska Internaliseringar hos vuxna direkt in i Limbiska systemet utan rationella kritisk granskningar – hur kan det ske”?

Men hur skall vi då hantera bristfällig kunskap?
Jag avser då inte köpa mat utan t.ex. komplexa problemlösningar? Till skillnad från datorer kan människor hantera bristfällig kunskap eftersom i princip har vår hjärnas utvecklingen skett Limbiska systemet (däggdjurshjärnan) som fortfarande styr det mesta, inte bara via autopiloten utan överhuvudtaget som ekonomerna dyrt börjar upptäcka i spåren av Kanemann och Twersky (https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=956887).

Min lösning är en vidareutveckling av George Kelly´s ”man as a scientist” (1955) som kort beskrivs i bilden (skall bli tydligare, bättre pedagogiskt .. och på svenska) nedan och som jag diskuterar på många hemsidor!

Mer kommer …

2020-04-04 Confimation bias inom- och mellan individer och sociokulturella kontext
Confirmation bias (se ovan) kan ses som individbaserat men också social olika av nivåer kontextbaserat, inom familj, olika grupper en individ anpassar sig till (för att accepteras av gruppen etc..). Det betyder att vad som konfirmeras utgör “pseudo-fakta” där man söker att bortförklara informationer som inte passar egen paradigmet (individ-grupp-samhälles kulturer). Om Confirmation Bias som icke-medvetna vad skall vi då kalla medvetna, intentionella?

Referenser av relevans kommer från bl.a.
Thales, Protagoras, Aristoteles, Popper, Kuhn, George Kelly (1955), Vygotsky, James Miller, George Engel, Neal Postman, MacLean’s (triune brain), Allan Paivo (spatial and verbal information processing) … Kahneman & Twersky, … Jerry Downing ..

Andra överlappande utgångspunkter kan vara t.ex. en “individs orientering med subjektiv internaliserad och individuellt-socio-kulturell-politisk vidareutvecklad världskarta” Pepper (1942), Stephen Covey, … kanske Artur Nilsson, kollade just abstractet i hans avhandling  ..

Flera frågor att jobba med:
1. Confirmation bias; hur hanteras detta medvetet och icke-medvetet inom olika paradigm för att t.ex. säkra sin särställning? Man kan ju undvika problemet genom att inte läsa andra tidskrifter än den egna (se t.ex. Jerry N. Downing 2000) så slipper man kognitiv dissonans …..
2. Kan confirmation bias var något positivt på individnivå i vissa hänseenden? Kanske, t.ex. vid biopsykosocial-kulturell placebo process liksom motsatsen, och då negativt = nocebo. Utifrån mitt paradigm så kan det (hypotetiskt i nuvarande bristfälliga kunskapsläge) vara dynamiska processer där netto-effekten avgöra om placebo, ingen eller nocebo effekt uppstår. Är vi extremt rationella kanske vi kan själva svårgöra placeboutveckling. Jag själv är negativ på många sätt för läkemedelsanvändning (givet inte tillfällig, välmotiverad “simdyna”) och verkar ha en effektiv förmåga att reagera med biverkningar mer än det som avses. Hur biverkningar hanteras inom medicinen är i sig ett extremt komplex lågt prioriterat område som egentligen inte alls får den uppmärksamhet på många mycket olika sätt – något som jag hoppas adressera på annan länk.
3. …

Akademiker alla kategorier: Föreligger “risk för akademisk inavels confirmation bias beteenden (och intellektuell vänskapskorruption inom och mellan olika paradigm nivåer) är en vanlig företeelse – inte ofta “sopat framför paradimdörren”?

  1. Ett exempel att kritiskt granska; (från biopsychosocialmedicine.com): När en läkare ordinerar läkemedel, är det alltid baserat (a) generellt på begränsad reduktionistisk kunskap när det gäller verklighetens biopsykosocial medicinska komplexitet på normativt nivå och ändå mer komplext på individnivå (ideografiskt nivå) liksom att vi överhuvudtaget inte har tillgång till absolut kunskap (men mer eller mindre osäker), och alltså särskilt i extremt komplexa biopsykosocial verkliga världen uttryckt i en viss individ. Hur är det med de enskilde läkarnas olika former av lämplighet, egentillägnade kunskaper och erfarenheter? Här har vi dessutom problemet med confirmation bias https://en.wikipedia.org/wiki/Confirmation_bias. Diskuteras också på
    http://biopsychosocialmedicine.com/projects/rd-international-projects-2/placebo-nocebo-considerations/placebo-nocebo-and-side-effects-to-be-considered/
  2. Ett annat: “Between Conviction and Uncertainty” (200) by Jerry N. Downing diskuterar han hur många (de flesta?) kliniker inte ens läser annat än det som “det egna paradigmet de vill läsa” – alltså vad som stämmer med deras paradigm. Confirmation bias. Det betyder att de kommer ej i kontakt med kritiskt tänkande inom vetenskaperna. Samtidigt är grundproblemet än mer kritiskt, nämligen att ”egentligen har människan mera kapacitet att hantera ofullständig kunskap till skillnad från dagens vanliga ”datortänkande” MEN när man bara läser det man TROR PÅ så kommer man inte i kontakt ens med kritiskt tänkande som bas för hantering av osäker kunskap. Referens: Jerry Downing, Between Conviction and Uncertainty: Philosophical Guidelines for the Practicing Psychotherapist; http://www.sunypress.edu/p-3198-between-conviction-and-uncertai.aspx
  3. Klintman argumenterar att det är viktigare för oss att vara en del i gruppen, för att ”överleva” anpassar vi oss människor till en grupp, vi drivs till att vara en del i ett större sammanhang vilket är viktigare än att grunda oss på fakta. “Sanningssökande och vetgirighet sägs vara unikt mänskliga särdrag. Men grupptillhörighet är långt mer viktigt och det gör att vi slutar lyssna på fakta om den äventyrar vår plats i gruppen. Det menar professor Mikael Klintman vid Lunds universitet” https://www.forskning.se/2019/12/19/grupptillhorighet-viktigare-an-sanning/ 

 

 

Arbetade text ovan …